Mina två bokserier som handlar om hotet från AI är båda två i slutänden dystopier. Jag ser i själva verket inte positivt på teknikutvecklingen, utan tror den är väldigt farlig. Jag skrev trilogin om den svarta koden först, där AI blir smartare än människor och har en egen agenda. Samma tema återkommer i trilogin om de röda grevarna, som startar med Monster och avslutas med Röd Feber.
Men varför lockar dystopier?
Jag tror att det finns flera svar på den frågan. Ett svar är definitivt att det är skönare att läsa om en dystopi än att uppleva den. Det vill säga vi blir glada över att vi inte upplever den värld eller det scenario som dystopin berättar om, även om det ibland kan kännas som om vi lever i den värsta av världar.
Ett annat svar är att vi tycker om att fundera över hur vi själva skulle agera i en riktigt farlig och svår situation. Dessutom kan vi lära oss något om både oss själva och om vad man skulle kunna göra. Att läsa om en dystopi ger helt enkelt nya insikter.
Nu finns det förvisso många olika sorters dystopiska berättelser. En del handlar om att samhället utvecklas till ett totalitärt samhälle där man knappt får tänka fel tankar, eller där världen ser fundamentalt annorlunda ut på så många sätt att det inte ens går att hitta drag av mänsklighet bland människorna.
Kanske tycker vi också om att läsa om dessa vägar till undergång för att vi vill kunna undvika att hamna där. Jag tror det var därför som Orwell skrev 1984, men tyvärr har vi hamnat i ett värre läge än vad den gode Orwell kunde föreställa sig. Litteraturen och fantasin kan hjälpa oss både utvecklas och undvika faror, men ibland går det illa ändå.
Där kan en dystopi vara som en lysraket, bara rätt personer läser. Ibland behöver det inte vara rätt personer, det räcker med att det är tillräckligt många.
Vad tror du? Varför lockar dystopier?
