Ända sedan barnsben har jag, Annika R Melin, varit en skapande person, men min kreativitet har fått utlopp främst via tyger och garner. Samtidigt har jag alltid gillat historier, att läsa böcker och se filmer. Språkvetenskap fascinerar mig och bara för mitt eget höga nöjes skull har det blivit en del lingvistikstudier på universitetet. Min egentliga utbildning är dock inom textilt skapande och programmering.
Just programmering är ju också språk och i min utbildning så ingick dessutom att skriva innehåll för webben. På skolan utlystes en novelltävling som jag med glädje deltog i. Ändå var det inte förrän många år senare som jag tänkte att jag skulle skriva skönlitteratur. Då hade jag hunnit med att vara redaktör för en tidning och även skrivit ett antal artiklar, främst resereportage.
Numera arbetar jag som teknisk projektledare i min hemstad Lund. Det är kul, jag gillar att driva projekt. Att skriva en bok är verkligen ett projekt med tanke på alla de olika moment det omfattar från start till mål. Jag gillar allt från planeringen och det kreativa skrivandet till redigering, korrektur och formgivning. Men min planering av själva manuset är inte så detaljerad, vilket gör det väldigt spännande att skriva eftersom jag inte vet vad som kommer att hända härnäst.
Efter att ha gett ut ett antal noveller i olika antologier blev Vårens vresiga eldar min romandebut. Det är en historisk relationsroman och första delen i släktkrönikan Teckentyderskan. Boken utspelar sig på 1700-talet så jag fick verkligen utlopp för mitt språkintresse, inte minst etymologin. I manuset använder jag en del ålderdomliga ord för att förstärka tidsepoken, men håller ändå språket enkelt och lättillgängligt.
Platsen är Swackeröd (någon som kan lista ut vad det ortsnamnet betyder?) i den otillgängliga skånska risbygden, i gränslandet mellan bördiga slätter och mörka skogar. Jag har själv mina rötter i den skånska landsbygden sedan många generationer, och ville därför skriva en bok som utspelar sig just i Skåne. Själv är jag född och bosatt i Lund.
Huvudpersonen Siri är en ung kvinna som tvingats lämna sin familj på Österlen. Barndomens trygga uppväxt har ersatts av ovisshet och utanförskap samtidigt som hon nu har ansvar för två egna små barn.
I boken får vi följa Siris hårda kamp mot samhällets normer, kyrkans snäva ramar och makens nycker när hon kämpar för familjens överlevnad. Som redskap har hon sin kvinnliga kraft och intuition. Stöd finner hon hos den mystiska skogskvinnan Eira.
Även om Vårens vresiga eldar utspelar sig i historisk tid finns det många paralleller till det samhälle vi lever i idag. Främst handlar boken om relationer och även om romanen är fiktiv så tror jag ändå att många kan känna igen sig i de utmaningar som Siri möter. Jag hoppas att såväl beröra som inspirera läsarna och lyssnarna. Bokseriens namn Teckentyderskan syftar till att kunna tyda såväl yttre tecken som att lyssna till sitt inre. Samt — inte minst — att stanna upp och reflektera.
Nu skriver jag på andra delen i bokserien och jag är väldigt spänd på att få veta hur det ska gå för Siri och hennes familj. Följ gärna mitt författarskap på sociala medier och om du ser mig på någon bokmässa så kom fram och säg hej. Jag älskar att prata om böcker och skrivande.
instagram: https://www.instagram.com/annika.r.melin/
facebook: https://www.facebook.com/AnnikaMelinForfattare/
hemsida: http://annikamelin.com/
